Forskare vid Livsmedelsverket (Swedish Food Agency / Helena Bjermo, Daniel Edgar, Sanna Lignell och Barbro Kollander) bedömde befolkningens exponering för skadliga metaller genom att analysera hela kostintaget och jämföra beräknade intag med säkra nivåer.
För att övervaka exponering för skadliga ämnen studerade de svenskars samlade kost. Studien uppskattade hur mycket av metallerna silver (Ag), aluminium (Al), arsenik (As), oorganisk As, kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och bly (Pb) som barn, tonåringar och vuxna i Sverige får i sig via mat, och jämförde detta med hälsobaserade riktvärden.
De fann att intagen av Ag och Al inte tydde på hälsorisker. Däremot överskred de flesta små barn de säkra nivåerna för oorganisk As (minst 97 %), Cd (minst 71 %) och Ni (minst 92 %, vilket kan ge omedelbara effekter). En mindre andel små barn (2–3 %) beräknades också överskrida säkert intag av metyl-Hg (utifrån Hg i fisk och ägg). Om denna tidiga livsexponering ökar risken för ohälsa är oklart, men resultaten utesluter inte möjliga effekter och motiverar åtgärder för att sänka intagen. De beräknade Pb-intagen låg under säkra nivåer, vilket inte stämmer med tidigare uppmätta blodhalter av Pb och antyder andra källor än livsmedel.
En aktuell svensk sammanställning visade att befolkningen i genomsnitt låg under säkra nivåer, även om Cd och oorganisk As låg nära gränserna (Livsmedelsverket, 2024). Medelvärden döljer dock höga intag i delgrupper. Genom att kombinera data om metallhalter i livsmedel med individers kostvanor uppskattade de både nivåer och fördelning i olika åldersgrupper. Artikeln fokuserar på metaller som regleras (oorganisk As, Cd, Hg, Pb; Kommissionens förordning (EU) 2023/915) samt Ni som snart regleras (Kommissionens förordning (EU) 2024/1987), och identifierar de viktigaste livsmedelskällorna. Studien omfattar även Ag. EFSA har nyligen utvärderat Ag som livsmedelstillsats ur nanopartikelperspektiv men kunde inte fastställa säkerhet p.g.a. begränsad kunskap (EFSA m.fl., 2025). WHO har ett referensvärde för livstidsexponering för elementärt Ag (WHO, 2003). De jämförde beräknade intag med säkra nivåer för att bedöma risk i den svenska populationen.
Studien uppskattade intag av sju oönskade metaller över åldrar baserat på livsmedelsprov som speglar den nationella kosten. De använde detaljerade kostundersökningar och analysmetoder lämpade för låga metallhalter. En begränsning var att halter mättes i samlingsprov per livsmedelsgrupp, inte i enskilda produkter, vilket jämnar ut variation och kan maskera extrema värden. Marknadskorgens per capita-intag överskattar troligen konsumtionen då hushållssvinn och åldersskillnader saknas; verklig exponering ligger sannolikt däremellan. Exponering via dricksvatten beaktades inte, utom för bryggt kaffe/te.
Studien ger exponeringsuppskattningar för åldrarna 1–80 år och kan fungera som underlag för riskhantering. Generellt hade små barn högst intag per kilo kroppsvikt och den största andelen över säkra nivåer. Intag av Ag och Al gav inga signaler om risk vid jämförelse med riktvärden. De flesta låg under säkert intag av metyl-Hg (från Hg i ägg och fisk), men vissa små barn och högkonsumenter överskred nivåerna; några hade intag mer än 20 gånger medianen, vilket visar att det finns individer med alltför höga exponeringar. Nästan alla små barn (≥97 %), 11–35% av tonåringar och 3 % av vuxna överskred säkert intag för oorganisk As. De flesta små barn (71–87 %) och 5–18 % av tonåringar överskred Cd. Långtidsexponering orsakar huvuddelen av effekterna för dessa metaller, och det är oklart om högre tidig exponering ökar risken; resultaten utesluter ändå inte hälsoeffekter av Cd och oorganisk As, varför sänkta intag rekommenderas. De flesta små barn, 22% av tonåringar och 1 % av vuxna låg över tröskeln för omedelbara effekter av Ni, vilket kan innebära ökad risk för hudreaktioner hos känsliga. Ingen överskred säkert intag för Pb; skillnaden mellan beräknade Pb-intag och uppmätta blodhalter antyder andra exponeringskällor än mat.
Avslutningsvis: Forskarna bedömer att riktade åtgärder behövs för att sänka intagen av oorganisk arsenik, kadmium och nickel—särskilt hos små barn—samt att källor utanför kosten bör utredas för bly.
Källa:
Bjermo, H., Edgar, D., Lignell, S., & Kollander, B. (2025). Exposure to silver, aluminium, arsenic, cadmium, mercury, nickel and lead from food in Swedish children, adolescents and adults. Food and Chemical Toxicology, In press (Article 115728). DOI: 10.1016/j.fct.2025.115728 · ResearchGate: länk
